Kvotering är ett svek mot ungdomsgenerationen

Färre än 20 procent av ledamöterna i svenska bolagsstyrelser är kvinnor. Det är inte bra. Både ur ett maktfördelningsperspektiv och ett näringslivsperspektiv. Kvinnor utgör ju hälften av befolkningen. Det är inte rimligt att de skall behöva dela på en femtedel av makten i styrelserummen. Men framförallt innebär snedfördelningen att företag går miste om kunskap och erfarenhet, som skulle hjälpa dem att bättre orientera sig på marknaden. Också varannan konsument är ju kvinna.

Liksom varannan väljare, varför somliga partier hoppas göra jämställdhet till en valfråga. Politiker vill tvinga bolag att rekrytera lika många kvinnor som män till ledande positioner. I sin jakt på kvinnliga väljare har till och med moderaterna öppnat upp för positiv särbehandling. “Vi upplever att det finns strukturella problem” förklarade partisekreterare Per Schlingmann i en intervju härom månaden.

Och det stämmer kanske? Men vi anser inte att kvotering är lösningen. För vilka signaler om kvinnors erfarenheter och kompetens sänder egentligen samhället, när det försöker hjälpa fram kvinnliga chefer genom lagstiftning? Bilden att kvinnor inte orkar hävda sig i konkurrensen utan stödhjul riskerar snarare att hämma utvecklingen mot större jämställdhet.

För vad Schlingmann och de flesta med honom missat är att strukturerna är på väg bort. Kvotering är inte en jämställdhetsfråga utan snarare en generationsfråga. Är det rätt att förändra för nästkommande generation, skall vi yngre kvinnor behöva fundera över om vi blir intagna på grund av vårt kön eller vår kompetens?  Tittar man på den yngre generationen så ser man genast stor skillnad, där behövs ingen kvotering.

Ett exempel är Ung Företagsamhet som är en ideell organisation som utbildar gymnasieelever i entreprenörskap. I år är det rekordmånga, nästan 20 000 gymnasieelever, som driver ett UF-företag. Majoriteten, 53 procent, av dessa företag har kvinnlig VD. Det är ett mönster som tids nog kommer att avspegla sig i hela näringslivet. 23 procent av UF-företagarna driver eget inom en tioårsperiod.

Young Entreprenuers Of Sweden är ytterligare ett tydligt exempel på att 80-talisterna visar på att kvinnor tar mer och mer plats i ledande positioner. Yeos är ett nätverk för Sveriges främsta unga entreprenörer, i deras nytillsatta styrelse så utgör kvinnorna majoriteten. 

 Jämställdhet för dagens unga är inte en svårbegriplig strukturanalys som skall tillämpas i vardagen. Jämställdhet gör oss inte nervösa. Vi måste inte utgå i svåra teoribildningar för att landa i slutsatsen att människors könsidentitet inte borde begränsa deras chanser i livet. Vi har växt upp med föreställningen att män och kvinnor har lika rätt och lika möjligheter att förverkliga sig själva – oavsett vägval i livet.

I takt med att fler 80-talister startar företag och klättrar i bolagshierarkierna kommer könsbalansen i styrelserummen att jämnas ut. Alldeles utan politikernas hjälp. ”Positiv särbehandling” är därför ett svek. Inte bara mot framgångsrika kvinnor som tvingas leva med misstanken att de nått sin position tack vare lagstiftning. Utan mot en hel ungdomsgeneration.