Julia Hamrin & Lisa Renander

Intervju: "Tillväxt är ett tecken på att företaget mår bra"

Lönsamhet, omsättning, nöjdare medarbetare och nöjdare kunder är några av de faktorer som den unga arbetsgivaren Mikael Aamisepp tycker är viktiga när man pratar om tillväxt.

 

– Sund tillväxt är när allting växer, inte bara omsättningen. Tillväxt betyder att företaget mår bra, säger han. Mikael Aamisepp är delägare och butikschef på Specsavers i Härnösand. Han bytte Uppsala mot Härnösand och trivs bra med småstadslivet för sitt företag.

— Det blir mer personligt än i en anonym storstad. Lättare att få hjälp och du får en personligare kontakt med kommun, banker och rådgivare. Det har underlättat mycket för mig i mitt företagande, säger han.

 

Specsavers har sju anställda och kanske anställer fler i år. En baksida med småstadslivet är svårigheten att hitta rätt kompetens, tycker Mikael.

— Legitimerade optiker växer inte på träd. Nu har jag tre jätteduktiga, men vissa tider är det nästan så att vi förlorar kunder eftersom vi är fullbokade två veckor framåt.

 

Mikael förespråkar till viss del lagen om anställningsskydd (LAS) eftersom det ger en trygghet för de anställda, men turordningsreglerna tror han snarare försämrar.

– De fyller inte sin funktion och är fyrkantiga. De anställda gynnas om det går bra för företaget och bra för företaget går det om man har rätt personer på rätt plats, säger han.

 

Se intervjun med Mikael på YouTube:

TED.COM: Let's raise kids to be entrepreneurs

"Medicinera inte barn med ADHD, träna dem i entreprenörskap och ledarskap". Det är en av åsikterna i ett av de mest inspirerande talen på TED. Cameron tycker att vi borde uppfostra barn till entreprenörer och jag kan inte annat än hålla med. Däremot skulle jag vilja vidga perspektivet och lägga till att bara för att man är en entreprenör behöver man inte starta företag eller drivas av att tjäna pengar. Däremot måste man ha förståelse för att det alltid krävs mer pengar in än ut om man ska skapa hållbarhet.

Ordet entreprenör är ett samlingsnamn för en person som är nyfiken, hängiven, initiativtagande, modig och kreativ osv.

Jag tror att alla födds entreprenörer! Under uppväxten lär vi oss att vara elev, student, anställd. När vi går in i de rollerna kväver vi entreprenören i oss. Några klarar inte av anpassningen och blir stämplade outsiders eller ”diagnostiserade”. Det är så frustrerande tycker jag för då säger samhället att det är fel att vara på ett visst sätt. 

Detta gäller oavsett profil och ålder. Jag tror alla människor skulle känna större meningsfullhet och glädje om rädslan att göra fel minskade och vi uppmuntrades att följa vår inre drivkraft (=entreprenörskap).

 

Nedan kan du lyssna på Cameron och hans åsikter på samma tema:

Intervju: ”Kreativitet öppnar hela tiden nya dörrar”

Att våga satsa och våga tro på sig själv är det viktigaste för personer som vill bygga tillväxtföretag. Det tycker Jessica Blylood, entreprenör, som driver frisörsalongen Stylisterna i Örnsköldsvik.
– Jag önskar bara att jag hade mer tid att lägga på utveckling och kreativitet än på pappersarbete och byråkrati, säger hon.

Jessica Blylood tror att en lösning kan vara att jobba som frisör hälften av arbetstiden. Den andra hälften skulle hon fokusera på att ta företaget vidare till nästa nivå — och använda kreativiteten till att sköta företaget och personalen.
— Är man kreativt lagd öppnar man hela tiden nya dörrar, säger hon.

På önskelistan står även mer pengar och fler anställda med spetskompetens.
— Det är svårt att hitta rätt kompetens. Bra personer växer inte på träd, säger Jessica.

Inspiration och mod får hon genom att se möjligheter och att bolla idéer med mentorer och medarbetare. Hon tycker det är viktigt att ha medarbetarna har olika personligheter.
— Alla som jobbar här är fantastiska och genom sina olikheter bidrar de till att vi växer och blir bättre.

Jessica Blylood tycker att det är viktigt att kommunen har rätt attityd och stöttar människors idéer, särskilt de ungas.
— Om inte kommunen vågar tro — då får vi ingen utveckling.

 

 

Intervju: ”Personalen är det viktigaste för att få tillväxt”

Gamla bilar, omodernt hus, lägst veckopeng och föräldrar som slet hårt som jordbrukare. Det fick Jonas Olert till entreprenör.
– Jag fick själv jobba ihop pengar till moppen och jag fick lära mig att ta eget ansvar, säger han om sin uppväxt.

När Jonas var 19 år och klar på fordonsprogrammet startade han sitt första företag med en drivkraft att förverkliga något eget — och att tjäna pengar på det. Nu, 14 år senare, är han grundare och delägare till fyra företag i Sundsvall. Northbike Sweden , Northcar Sweden , Eyechannel  och Björneborgs Bilservice.
— Det bästa med att vara företagare är att det är upp till dig själv, det finns inga begränsningar, säger han.

Northcar och Northbike har 35 anställda och minst två är på väg in under året.  Jonas Olert är mycket nöjd med personalstyrkan.
— Det är inställningen och attityden som är det viktiga — jag har aldrig kollat ett betyg, säger han och listar några av de viktigaste egenskaperna hos personalen: tävlingsinstinkt, lojalitet, social kompetens och glimten i ögat.

Jonas tycker att det är svårt att hitta bra folk, särskilt säsongsarbetare.
— Tänk vad bra om det fanns en pool för säsongsanställda som kunde delas mellan flera företag eftersom vissa har högtryck på sommaren och andra på vintern.

I Jonas företag finns runt tio anställda som är under 35 år och Jonas ser positivt på ung arbetskraft, eftersom de ofta är formbara, nyfikna och arbetspigga, han kallar dom oslipade diamanter. Minst tre personer som har gjort praktik hos honom har dessutom fått jobb efteråt.
— De har visat vad de går för, säger Jonas.

Recept för bättre näringslivsklimat

Min första förhandling med facket ägde rum för ett par månader sedan när vi blev hotade att stämmas för fiktiv arbetsbrist. "Du kan inte säga upp en person för att denne inte är lönsam för företaget, det är ett personligt påhopp."

Med all respekt för att människor behöver känna trygghet, men skapar vi inte en falsk trygghet om människor hänger kvar på en arbetsplats fast de egentligen inte trivs?

Jag tycker att tryggheten ska ligga i att du vet att du är värdefull för din arbetsgivare och om hon vill ha kvar dig så kan du ställa lite krav.

I koncernen hade vi som mest 16 anställda. Vi trotsade attityden i samhället – att det är dyrt att anställa - och tog in 14 nya medarbetare på ett halvår. ”Hur kan man säga att det är dyrt att anställa – det är klart att det är värt kostnaden i lönsamhetsökning”, tänkte jag. Tyvärr tänkte jag lite fel, det jag istället fick upptäcka var att lönsamhetstänket ibland var alltför främmande. Bara för att arbetsgivaren är ett företag verkar det råda en mentalitet att det finns obegränsat med ekonomiska resurser oavsett min insats som anställd. 
Nu är vi bara fem kvar.

Några av hoten mot våra företag är kompetensförsörjningen, höga krav på ingångslöner och anställningsskydd. För att kunna växa behöver vi följande:

  1. Mer lönsam personal. En anställd som är lönsam drar in mer pengar än vad han kostar och ökar dessutom vinsten i företaget. Vem vill inte anställa en sådan? 
    Sänkta arbetsgivaravgifter, nystartsjobb, praktik – inget av detta spelar någon roll om personen inte är lönsam. Jag kan betala 100 000 kronor i månaden och extra arbetsgivaravgifter för en administratör om personens arbetsinsats ökar företagets lönsamhet med motsvarande. Utbilda invånarna till initiativtagande, säljande och medvetna entreprenörer. Då får de jobb hos mig direkt.
  2. Mindre regler och styrning. Om jag vill anställa ett wild-card betyder det mer för mig om jag kan ge personen sämre villkor och låg lön istället för att administrera och krångla med bidrag. Jag är inte en lömsk människoutnyttjare – så ge mig mer frihet och låt valet ligga hos den som ska tacka ja till erbjudandet.
  3. Positivare attityder. Företagare är hjältar. Visa att vi är betydelsefulla för regionen och vi stannar gärna kvar och bidrar till ökad tillväxt. Låt oss tjäna mycket pengar och inför inte förmögenhetsskatt – jag tycker att vi är värda att belönas för vårt mod. Uppmuntra oss istället att använda pengarna till att investera i nya affärsidéer och i andras företag.

Börjar vi här har vi kommit långt och jag känner på mig att vi redan är på väg åt det hållet. Jag tror på stora förändringar inom den närmsta tiden och jag ser fram emot att vara en del i utvecklingen.

Debattartikel: Tillsammans ska vi ändra attityderna till företag

Debatt Sundsvalls tidning 2010-06-23:
 

Denna debattartikel ska handla om länets dåliga företagsklimat och hur vi tillsammans kan göra det bättre.

Låt oss först dra en liknelse. Tänk dig att du är en elitidrottare, med ambitioner att ta upp kampen med de bästa i världen i din gren. Det är bara det att du inte är en av spelarna i t ex MoDo eller Timrå IK, utan du är företagare. Dina medarbetare är ditt lag och resultatet av ditt arbete kan bidra till utveckling av din region och resurser för vår välfärd. Men varför är det nästan ingen som hejar på, varför känns det ibland som att något bromsar?

Som spelare med spellust kan det kännas frustrerande att hållas från att spela så bra som man vet att man kan! Kan vi trimma alla delar av vår region så att vi möjliggör för företagen att spela så bra som möjligt?

Det är valår och alla politiska partier pratar jobb, men vem pratar om de som skapar jobb? För sambandet är ju enkelt. Företag ger arbetstillfällen, vilket ger skatteintäkter, vilket skapar välfärd. På detta sätt behöver vi alla i samhället varandra.

Det finns ingen offentlig sektor om det inte finns företag. Vi kan inte bo, verka och utvecklas i Västernorrland om inte företagen också trivs, startar och växer här. Detta är självklart för de flesta, men inte riktigt för alla.

Framförallt tror kanske de flesta att företagen trivs här. Det är dock inte den bild av företagsklimatet i länet som tonar fram i Svenskt Näringslivs senaste undersökning. Västernorrland är sämst i klassen och attityderna till företagande är negativa både bland politiker, tjänstemän, allmänhet och media.

Sollefteå tvingas nu släpa på titeln Sveriges sämsta företagsklimat. Närmast framför sig i botten har Sollefteå Ragunda och grannkommunen Härnösand. Inte mycket bättre går det för övriga kommuner i länet. Alla kommuner i länet backar i rankingen utom Kramfors som ligger kvar på plats 258. Godkänt betyg av kommunerna i Västernorrland får bara Örnsköldsvik (103) och Timrå (121). Ingen av länets kommuner platsar dock längre bland landets 100 bästa och ingen av dem har heller lyckats klättra ett endaste pinnhål från fjolårets ranking. Vi är oroliga!

Utan tvekan måste vi ta undersökningen på allvar och låta den utgöra en nyttig väckarklocka i den valrörelse vi nu seglar in i. Det vilar ett stort ansvar på våra politiker och medier att de lyfter frågan om företagsklimatet dit där den hör hemma - högst upp på dagordningen.

Det vilar också ett ansvar på oss företagare att själva engagera oss i vårt eget företagsklimat. Företagen i vår region är inget särintresse, utan ett allmänintresse. Vi måste hjälpas åt!

Men även om undersökningen är en väckarklocka så finns ingen anledning till panik. Studerar man resultaten noga finner man att vårt företagsklimat i flera delar faktiskt är riktigt skapligt. Problemet är att det är bättre på annat håll vilket gör det svårt för oss att hävda oss i konkurrensen. Det som vi framför allt måste förbättra är attityderna till företagandet. Precis som i sportens värld måste vi uppmuntra, stötta och intressera oss för våra utövare. Många av dem är hjältar som bidrar till utveckling och tillväxt och förtjänar att hyllas.

Attityder förändras långsamt och vi har ett historiskt arv att göra upp med där vi lutat oss mot ett fåtal större bolag och inte utvecklat våra entreprenörssjälar. Vår uppfattning är dock att attityderna till företagande i vårt län numera inte är negativa utan snarare i så fall avvaktande. Vi hyser därför gott hopp om att företagsklimatet i länet med ganska små medel skulle kunna förbättras dramatiskt.

Viktigast nu är att vårt näringsliv utvecklas i takt med tiden och attraherar de unga. Glädjande i detta avseende är att attityderna till företagande inom skolan blivit betydligt bättre och att Västernorrlands kommuner här hävdar sig riktigt bra. Ur detta perspektiv är det nog så viktigt att Västernorrland klättrar även på andra rankinglistor, till exempel det kreativitetsindex som Göteborgs universitet tagit fram och som indikerar förekomst av tolerans, talang och teknisk kompetens.

Vi tror att frågan om bättre företagsklimat i Västernorrland handlar mycket om att ta bort kommunala verksamheter som konkurrerar med företag och att lägga ut betydligt mera offentlig verksamhet på entreprenad. Men vi tror också att det handlar också om ökad öppenhet, dialog, mångfald och ett visionärt ledarskap.

Vad tror du, vill du bidra till att heja fram våra spelare, vårt företagarlag lika bra som vi kan heja fram våra idrottsmän? Kanske kan vår region ta SM-guld i förbättrat företagsklimat? Låt oss börja diskussionen nu!

Medlemmar av nätverket Släpp in framtiden 

 

Anders Norberg, Know IT

Bo Sundström, Postkakan Husums Konditori

Bengt-Olov Byström, Logosol

Eddie Edwinsson, Mekanav

Jerker Sjödin, Skylark Public Relations

Kjell Undén, Sundsvalls Tobak

Lillemor Larsson, Railway Saloon

Lisa Renander, Go Enterprise

Pernilla Wedin, Kontorsfixarna

 

http://st.nu/opinion/debatt/1.2127129-tillsammans-ska-vi-andra-attityderna-till-foretag-

”Attityderna och vikten av företagsamhet måste genomsyra allt i regionen”

Biblioteket på The Bishops Arms var fullsatt med unga arbetsgivare, politiker och näringslivsutvecklare från Sundsvall och Timrå. Under en frukostdebatt med Historiens Bästa Generation diskuterar de tillväxt och företagsklimat.
– Att förändra attityderna i samhället för att få fler drivna entreprenörer – det är viktigt för företagsklimatet, säger Jonas Lantz, som äger Lantz Skogsvård AB.  


Frukostdebatt "Historiens Bästa Generation" i Sundsvall med unga arbetsgivare, politiker och näringslivsutvecklare. Foto: Hanna Axelsson


– De som kommer direkt från gymnasiet tror ofta att jag som arbetsgivare har en påse pengar som jag kan dela ut till mina anställda. Inte att du måste generera pengar till företaget för att kunna tjäna mer, säger Jesper Johansson som driver webbyrån Osynlig.
– Eleverna har blivit curlade genom skolan och det blir ett stort kliv till hur det fungerar egentligen, fortsätter han.
De unga arbetsgivarna tycker att drivet och attityden är viktigare än yrkeskompetensen.
– Yrkeskunskapen får de när de börjar jobba, säger Jonas Lantz.


Jonas Lantz (Lantz Skogsvård AB) Foto: Hanna Axelsson


Mauri Mellenius, vd för Technichus, håller med om att en attitydförändring måste ske redan i skolan.
– Vi måste utbilda individer som tror på sig själva och som vill och vågar ta egna initiativ, säger han.
Oppositionsråd Magnus Sjödin (M) tycker även att det är viktigt med företagsamma förebilder utanför skolan. Eva Högdahl, vd för ALMI Företagspartner Mitt, instämmer:
– Lärarkåren kanske inte kan förändras kortsiktigt. Istället kan man ta in passande människor från näringslivet som förebilder.


Thomas Engholm, Eva Högdahl, Mauri Mellenius, Håkan Strömqvist, Lars Persson (Fp), Magnus Sjödin (M). Foto: Hanna Axelsson

 
Tommie Larsson, en av delägarna i Kolla City, berättar att han har föreläst för en gymnasieklass.
– Det har kommit fram folk efteråt som sagt att ”jag har blivit inspirerad av dig”. Jag tror att det är viktigt att visa för ungdomarna vad som är möjligt.
Ett förslag som kommer upp är att hitta en lösning där unga arbetsgivare kan få betalt för att åka ut till skolor och föreläsa. Reinhold Hellgren (C) lovar att undersöka vad det finns för möjligheter att skolan kan hyra in entreprenörer.


Linda Westlund (Affären), Sebastian Norman (Bigbag Sebnor AB), Tommie Larsson (Kolla City AB) Foto: Hanna Axelsson


Arbetsgivarna vill ha stöd och hjälp i frågor som att anställa sin första medarbetare, skriva avtal, rekrytera, upphandla och annat som rör mer komplicerade bolagsfrågor.
– Det är ett stort steg att gå från en person till att anställa fler. Vissa kanske väljer att inte göra det eftersom det kan kännas svårt och tar upp tid man inte har, säger Sebastian Norman, som startat Bigbag Sebnor AB.


Kristofer Lönnå (Kristofer Lönnå Produktion), Ante Sladic (OMG), Linda Westlund (Affären), Jesper Johansson (Webbyrån Osynlig AB) Foto: Hanna Axelsson

 Företagaren och fotografen Kristofer Lönnå tycker att mycket av den efterfrågade informationen redan finns, men att den måste bli mer tillgänglig. Björn Gabrielsson, som driver en bensinmack i Timrå, håller med:
– Jag skulle vilja ha en väg in där vi kan få hjälp med allt.
Företagslotsen Thomas Engholm jobbar med den här typen av service i Sundsvalls kommun och säger att mycket redan görs i dag.
– När jag hör det här så inser jag att informationen om vad vi kan hjälpa till med måste bli tydligare.
Kommunalrådet Peder Björk (S) föreslår att kommunen ska paketera erbjudanden så att det blir så enkelt som möjligt för företagarna.
Jonas Lantz tycker inte att det behöver vara enkelt att driva företag, att det handlar mer om attityderna:
– In med mer entreprenörskap helt enkelt, så får vi lära oss resten själva.


Peder Björk (S), kommunalråd Sundsvall och Dick Jansson, VD Handelskammaren Mitt. Foto: Hanna Axelsson

Linda Westlund som har en nyöppnad klädbutik tror att nätverk med personer som befinner sig i liknande situation skulle underlätta och Dick Jansson som är VD för Handelskammaren Mitt tror att styrelseproffs är en viktig resurs för småföretag i tillväxt.
Osynligs Jesper Johansson har nyss tagit in en extern styrelsemedlem till sitt företag och uppskattar att det har lett till en fördubblad omsättning.
Några säger att de inte hinner eller har engagemanget som krävs för att ta in extern hjälp.
– Det händer så otroligt mycket hela tiden och det hämmar vår utveckling om vi inte kan fatta snabba beslut. Men inom ett-två år hade det kunnat vara något, säger Jonas Olerts, ägare till fyra företag, bland andra Northcar och Northbike.´


Jonas Olerts, ung företagsledare och grundare av fyra företag bland annat Northcar och Northbike. Foto: Hanna Axelsson

 

Moyos ägare Johan Larsson föreslår flera styrelseproffs som hoppar mellan olika företag och ger råd beroende på vad företagen behöver just då.
Det finns en liknande funktion, berättar ALMI:s Eva Högdahl. Både ALMI och Styrelseakademin jobbar med den här typen av frågor. Men under debatten blev det tydligt att flera som jobbar mot företagen och arbetsgivarna inte når ut till fullo med sitt arbete.
Kommunalråd Peder Björks recept: att vara tydlig och ge tydliga uppdrag till olika instanser för att påverka attityder och service.
– Vi kan bli bättre på att nå ut till er företagare. Vi ska se till att allt inte behöver gå genom ”den stora apparaten” för att bli verklighet, säger han.


Debattledaren Lisa Renander, använde RIKA-modellen (från Entreprenörsspelet) som processverktyg i debatten. Foto: Hanna Axelsson

Frukostdebatt i Örnsköldsvik: ”Vi småföretagare ska axla många roller”

– Jag har så många idéer som jag vill förverkliga, men har inte råd att fixa folk. Så istället för att få igång fler idéer och jobba med utveckling sitter jag fast i köket och i diskrummet, säger Mindy Mattfolk som driver leklandet Knasiga Kojan.
Bristande resurser och pengar är ett gemensamt dilemma för de fyra unga arbetsgivarna som deltog i frukostdebatten ”Historiens Bästa Generation” i Örnsköldsvik.


Frida Söderberg Persson (Area1 AB), Jessica Blylood (Stylisterna), Mindy Mattfolk (M-I Play AB) och Johan Gustafsson (Attityd)


– Vi vill utöka och utvecklas, men den största svårigheten är att finansiera tillväxten och att låna pengar, säger Johan Gustafsson som driver frisörkedjan Attityd tillsammans med sin far. 
Ingen av dem är utbildade frisörer. Deras personal kan alltså saker som de själva inte kan, och ägarna lägger istället sin tid på att utveckla bolaget.
Tillväxten i Attityd är ovanligt snabb för att vara en frisörsalong – de har 13 salonger och över 50 anställda. Johan Gustafsson tror att modet att våga har spelat en avgörande roll.


Johan Gustafsson, delägare Attityd


Jessica Blylood, grundare till frisörsalongen Stylisterna i Örnsköldsvik, känner en stor frustration över att tiden inte räcker till:
– Vi företagare sprudlar, men har inte möjlighet att växa trots att vi har massor med idéer.
Marie Gidlund, affärsutvecklare på ALMI Företagspartner, tror att problemet sitter hos finansiärerna:
– De saknar modet att satsa på nya näringar.

Jessica Blylood har även svårt att hitta kompetent personal och tycker att det är för dyrt att anställa:
– Jag vill ha in mer folk. Alla nya bidrar med något och är ett komplement till mig själv.
– Det borde vara billigare att anställa och att ha anställda, säger även Frida Söderberg Persson, en av grundarna till nöjesföretaget AREA1 AB.
Unge socialdemokraten Kristoffer Park, som satt i publiken under debatten, tycker att arbetsgivaravgifterna bör sänkas och säger att hans parti jobbar för det.  
– Billigare arbetskraft skulle hjälpa, men högre kompetens känns viktigare då det kan tillföra något som också ökar omsättningen, säger Mindy Mattfolk.


Mindy Mattfolk, grundare av Knasiga Koljan i företaget M-I Play AB)

 

Alla debattdeltagare – arbetsgivare, politiker och näringslivsutvecklare – fick i uppgift av debattledaren Lisa Renander att tänka utanför ramen och hitta helt nya lösningar på utmaningarna. Då kom kreativa och modiga idéer fram.
PG Hägglund, ordförande för Företagarna föreslog ett jättehus med 150 lokaler och 20 inspiratörer och mentorer som hjälper företagen att fokusera på att utveckla företaget.
– Man ska få chansen att vara där i två år och få 200 000 i riskkapital, drömmer han.
Ett av Örnsköldsviks kommunalråd, Glenn Nordlund (S), föreslog en flexibel yrkesutbildning som snabbt anpassas till kompetensbehov medan ALMI:s Marie Gidlund tyckte att ett ”businessroom” för tillväxtföretag som ger stöd och hjälp vore bra. Torbjörn Nylander från Ung Företagsamhet önskade en mentorsbank för tillväxtföretag och de unga arbetsgivarna var ganska enade kring att fri finansiering vore det bästa.


RIKA-modellen användes som processverktyg i debatten. I processfas två ska kreativiteten flöda.

 


När deltagarna återigen skulle landa i verkligheten konstaterades att mycket av det som företagen efterfrågar, och som är realistiskt, görs redan idag. Det finns en lokal styrelseakademin med tillgängliga externa styrelsemedlemmar, ALMI satsar pengar i riskprojekt, det ordnas inspirationsträffar/mentorsprogram, entreprenörskap implementeras i skolan och och kommunen får mycket beröm för sin samverkan och sitt bemötande mot företagarna.
– Men ett problem är att vi inte har tid att ta reda på vad som erbjuds och att mail ofta trycks bort, berättar Jessica Blylood.
Hon föreslår att arrangören istället ringer upp och berättar vad som händer:
– Vi är så inne i vårt och jag tycker det är bra när ni väcker oss till liv.


Trevliga människor har en av debattdeltagarna skrivit på sin whitebaordtavla som något viktigt.

Många håller med om att det ofta är svårt att få företagarna till träffar.
– Som med all offentlig verksamhet behöver vi vara mer stödjande och rådgivande, tror jag. Låt företagen säga vad de behöver istället för att vi ska ha färdiga lösningar, säger Åke Collin, projektledare för entreprenörsprojektet ESSA.
Debatten avslutades i positiv anda.
– På ekonomikurser i gymnasiet och högskolan lärde jag mig att man ska tänka efter och analysera alla hinder och siffror innan man ska våga – vilket blockerar oss. Ibland tror jag man lyckas bättre om man inte har den kunskapen utan bara kör, säger Attityds Johan Gustafsson.


Fyra unga arbetsgivare i panelen och en ung arbetsgivare som debattledare, Lisa Renander från Go Enterprise.

Frukostdebatt i Härnösand: ”Jag vill byta erfarenheter med andra företagare”

– Företagsklimatet är viktigt eftersom välmående företag skapar tillväxt och vill anställa fler, säger arbetsgivaren Mikael Aamisepp.
Detta var alla överens om under måndagens debatt i Härnösand – med unga arbetsgivare, politiker och näringslivsutvecklare.

– För att stimulera tillväxt vill jag ha något som utvecklar mig i jobbet. Till exempel ett nätverk där du träffar andra företagare och får utbyte av varandra, säger Björn Alexandersson som driver Limepark AB.
De flesta lösningarna som kom fram under debatten ”Historiens Bästa Generation” var enkla, men viktiga.

Mest uppmärksamhet fick frågor kring behov av extern kompetens, attityder i kommunen och värdet av nätverksträffar.
– Jag vill byta erfarenheter med andra butiksägare och företagare och inspireras av hur andra jobbar för att kunna växa, säger Maria Nordgren som äger butiken Inreda & Sånt i Härnösand.

Arbetsgivarna vill att nätverksträffar mest ska kännas inspirerande och givande. Fokus ligger inte på kunskap och kompetens.
Specsavers Mikael Aamisepp föreslog bland annat IT-lösningar, sociala medier och effektivare mötesformer för att öka värdet av sammankomster.  

– Jag tror att önskan ska komma från företagarna. Vi behöver större kunskap om vad arbetsgivarna behöver, säger Uno Jonsson, näringslivschef i Härnösand.
De flesta höll med om det, och tyckte att kommunen och organisationer sedan kan hjälpa till med sina resurser och kontaktregister.

Arbetsgivarna önskar att få experthjälp för situationer utanför den vardagliga verksamheten där de själva inte har kompetens. Till exempel vid nyanställning.
– Vi har anställt tre personer i höst och det har varit jobbigt med så mycket policyprylar. Vi har lagt mycket tid på att lära oss det här med anställning och försäkringar, berättar Björn Alexandersson.

Han föreslår support för regelverk och villkor och Fredrik Lundvall, gruppledare för Centern i Härnösand, är inne på samma spår:
– Som egen företagare kan man inte vara expert på allt och det är bättre att företagaren lägger tid på annat.

Mentorer, rådgivare och externa styrelsemedlemmar var lösningar för att stötta unga arbetsgivare i tillväxt och näringslivskontoret berättar att en kartläggning av just detta behov är planerad.

Ett populärt ämne var betydelsen av stolta invånare, positiv attityd och känsla av utveckling.
– Det är inte så mycket drag när man går genom stadskärnan, det finns så få butiker, säger André Högberg från webbyrån Flatemate Web Agency AB.

Butiksägaren Maria Nordgren berättar att det finns många tomma butiker som gör att det känns dött och att det påverkar attityden.
– Fastighetsägarna kanske kan presentera färdiga koncept, typ ”här ska vi ha en häftig skoaffär, vem vill starta den?”, föreslår hon.

– Vi är inte bra på att vara stolta Härnösandsbor och det är ett problem, säger kommunalrådet Jonny Lundin och oppositionsrådet Sig-Britt Ahl (S) håller med:
– Vi måste anstränga oss för att lyfta fram det positiva istället för att krångla till det och hitta problem.

Fredrik Lundvall (C) tycker att politikernas attityd mot småföretagarna och dialogen mellan parterna måste bli bättre om fler ska vilja etablera sig i Härnösand.  

– Möjligheterna är bra men vi måste ge och ta från båda parter – och kommunikationen måste förbättras, säger Pelle Östholm, ordförande för Företagarna i Härnösand.

Bengt Bergqvist, innovationsrådgivare på ALMI Företagspartner instämmer:

– Ja, mycket finns, men det måste aktiveras så att företagen får veta att det finns.

Unga arbetsgivare, politiker och näringslivsutvecklare i frukostdebatt med Lisa från Historiens Bästa Generation Västernorrland.

Mikael, André, Maria och Björn är unga arbetsgivare i Härnösand.

Ungdomsarbetslöshet på agenda

I går lunchföreläste jag tillsammans med Mattias Hansson, VD för Hyper Island, Skolverkets Överdirektör Helén Ängmo och undervisningsråd Jan Schirbeck på temat ungdomsarbetslöshet och skola. Sedan på kvällen var jag och Nina på ett mingel/debatt på Prime PR också det på temat ungdomsarbetslöshet. Känns som frågeställningen verkligen hamnat i hetluften!

Den intressantaste vinkeln tycker jag är: Vad kan skolan göra för att ungdomarna inte ska hamna i arbetslöshet när de går ut? Jag tror vi måste ge eleverna mer kompetensutveckling snarare än kunskapsförmedling. Med kompetensutveckling menar jag att träna entreprenörskompetenser som problemlösningsförmåga, handlingskraft och initiativförmåga.

Hyper Island är ett lysande exempel på en skola som lyckas med just detta. Och eleverna är efterfrågade på arbetsmarknaden, över 90 % av alla som går ut får ett jobb. Framgången tror jag beror på att Hyper Island har förstått vad arbetsgivaren efterfrågar – drivna individer som förstår hur företagsvärlden fungerar och som tänker lönsamhetsorienterat. Och det är just individer med det tänket som skapar tillväxt i ett företag.

Prenumerera på innehåll